Mufflon85

Hej på er.

Vet inte alls vad det är med mig.... jo jag vet ju ena delen e ju bakis men den andra delen. den psykiska. Vi hade grymt kul igår iaf. Jag krökade som fan och har lärt mig ett nytt drickspel. Hahaha fan va kul den e. Madde festen here i come... jag e redo :P
Jo vi hade taco kväll igår och jag visade och spelade upp bra "rave" musik igår. Jag bearbetar dom så smått. :)
Jag började dricka och dricka och dricka lite till. Vi spelade ett brädspel åxå. kommer inte alls ihåg vad det hette men kul var det iaf.
sen började drickspelet, å som vanligt suger jag på såna lekar. Men jag bjuder på det, för är det nått jag kan så e det å feeeesta. :D
Diskuterade lite av det med Jonas inatt på efterfesten. Jag har lixom inte kommit på mina goda sidor...vad har jag som gynnar andra och som är bra?? Förutom att skänka ett leende till någon annan...
Jag har märkt på mig själv nu att jag mår inte bra. Det var mycket jobbigt att åka hem igen och sen lämna det så fort....
Vet inte var jag hör hemma, jag sa nån gång att "Hemma är där kärleken är"....Men var är min kärlek var e min passion...

Jag känner mycket eller snarare ingenting idag....Jag saknar Jens så otroligt mycket, vi ha honom här. Jag behöver verkligen han kramar nu när jag är svag och behöver hans stöd.
Hatar när jag ringer jämt till honom och bara är ledsen....Jens om du läser det här, jag behöver dig!!!!!
Är lite frustread nu när jag inte kan ringa honom...har ringt flera gånger men inget svar å ingen vet var han är. Blir orolig...

Borde egentligen skriva om helgen i nynäs...om det som "beslutades".
Vill egentligen inte, för det blir så officiellt då.
Jag å jens har i princip gjort slut!
Eller egentligen inte för vi e tillsammans men vi får "leka" med andra. tycker inte alls om det men förstår syftet med det här exprimentet, som jag kallar det.
Jag förstår mycket väl varför vi gör det här. Vi har varit tillsammans i 5,5 år nu. 5 underbara år, vi är varandras bättre halvor. Vi är bästa vänner utan tvekan.
Men om man har varit med en person så här länge så har man lite "missat" vad världen har att erbjuda. Så vi har sagt att  leker ett tag nu och blir sen tillsammans igen när jag lekt klart här i Åre och han har lekt klart där nere, 70 mil härifrån.
Jo tanken e så att vi kommer bli tillsammans igen och jag tror och hoppas att det kommer att bli så.
Som sagt jag förstår syftet med hela grejen, men jag vill inte.....
Kommer inte gå iaf, blir så krångligt lixom, nu när man har sagt att man har en älsklig där hemma.
Kommer dessutom få ett grymt dåligt samvete om jag ens skulle försöka nått så....jag är ledsen älsklig, jag kan bara inte.... Vi får väl se på nån fylla, men jag hoppas verkligen inte....

Men om mig nu då, hur mår jag? Ärligt talat så vet jag inte. Just den här veckan har jag mått skit! Magen har krånglat och jag känner mig allmänt stressad och nervös. Kommer lite prov här och var och är inte alls redo.
Känner mig deppad och behöver verkligen er där hemma....
Även om jag har helt underbara goa vänner här uppe så e det inte samma sak. Jag känner mig verkligen "liten", kan ingenting. Jag bidrar inte med någonting. Inte utbildningsmässigt iaf. Och det känns inge kul.....
Kroppen mår inte heller bra, är trött hela hela tiden. Jag orkar ingenting. Vill träna men det är för långt till gymmet, (känner mig lite utanför där också, eftersom hela klassen går dit) Har ingen lust å gå promenader...Känner mig lat och skäms över mig själv för att jag inte jag också är hurtig å tränar. Jag e ingen sån person som njuter av att träna. Det är en pina. Jag vill hitta mina passioner och nått jag tycker är roligt....
Är total nere idag............Men snälla ni, tyck inte synd om mig. För jag är bara bortskämd med omtankar och gnälla är det jag är bäst på...Fan också. Skäms över att visa att jag inte mår bra, vill visa mig perfekt....

Älskar er mina sötnosar där hemma.

Puss på er!!!

//Anna